Musik som språk och lindring i livets slutskede
Går det att lindra, skänka tröst och skapa mening när orden tagit slut?
Och vilken roll kan kulturen spela i vården?
Går det att lindra, skänka tröst och skapa mening när orden tagit slut? Och vilken roll kan kulturen spela i vården?
För Ellen Winberg blev kursen Konst, kultur och hälsa, startskottet för att använda sitt musikintresse i arbetet som palliativvårdsläkare.
Studier har visat att musik kan användas både som smärtlindring och för att sänka puls hos personer som är utsatta för kraftig stress. I sitt jobb som palliativvårdsläkare möter Ellen Winberg många personer som befinner sig i livets slutskede. Det innebär att ofta möta människor i kris, som lever med en obotlig eller kronisk sjukdom. Gemensamt för personerna hon möter är att de har en begränsad tid kvar i livet.
Gitarrfodral och väskor med medicinsk utrustning
– Det är vår uppgift att se till att deras sista tid blir så bra som möjligt. Ibland kan man behöva ett annat språk. När det är för smärtsamt att prata kan musik vara ett sätt att bearbeta känslor. När man är i situationen där man summerar sitt liv, kan den också vara en länk till minnen och musik kan vara en katalysator för den processen, berättar Ellen Winberg.
I hennes bil ligger numera emellanåt ett gitarrfodral bredvid väskorna med medicinsk utrustning. Tankarna på att bygga upp ett kulturteam på avdelningen för Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, hade funnits ett tag, när hon fick tips om en kurs via sin körledare.
– Jag kände ett sug efter att skapa en grund för att arbeta mer med kultur i mötet med mina patienter. Ibland kan det vara svårt att lyfta de existentiella frågorna, säger Ellen Winberg.
Lyhördhet utöver det medicinska
– Kulturinsatser i vården kan verka hälsofrämjande, öka välbefinnande och livskvalitet. I patientens möte med hälso- och sjukvården kan konst och kultur öppna möjligheten för reflektion och djupare dialog. Region Skånes strategi för kultur och hälsa är ett verktyg för att sprida kunskap om hur hälso- och sjukvården kan arbeta med kultur, som ett komplement till andra metoder, säger Katarina Jonasson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör.
Att ge vård i hemmet hos någon med obotlig sjukdom innebär nära samarbete med både patienter och deras anhöriga. Det kräver en särskild lyhördhet för behov som sträcker sig utanför det rent medicinska.
Det kan till exempel handla om att bekräfta personen som vårdas genom att erbjuda en estetisk upplevelse. Konkret kan det vara att avsluta varje vårdbesök med en låt som patienten själv har valt. Eller genom att den som vårdas väljer musik att spela från en bärbar högtalare, under exempelvis en blodtransfusion.
Påverkar andning, smärtupplevelse och puls
– För personer, som inte längre kan läsa själva, kan det också betyda mycket att få en dikt eller stycke ur en bok uppläst. Men musik kan öka välbefinnandet på många sätt. Särskilt under smärtsamma ingrepp erbjuder vi musik som patienten själv väljer. Den kan vara avstressande och påverka andningsmönster, smärtupplevelse och puls, säger Ellen Winberg.
Inom palliativvården har patienten ett stort inflytande över hur vården utformas. Även om behoven kan skilja sig åt, så finns det en existentiell dimension av vården som gäller för de allra flesta människor, menar Ellen Winberg.
Kursen blev en ögonöppnare
Kursen Konst, kultur och hälsa, ges i samarbete med Primärvården i Region Skåne och Lunds universitet och riktar sig till medarbetare inom vård- och kultursektorn. Den blev en ögonöppnare både för Ellen Winberg och kollegorna på ASIH, som varit nyfikna på hennes nyvunna kunskaper. Ett kursmoment handlade om att skapa en projektplan för hur man kan integrera kulturupplevelser i vårdarbetet.
– Efteråt höll jag en inspirationsföreläsning för kollegorna på avdelningen. Kärnan är att skräddarsy innehållet för patienten - allt passar ju inte alla. Att till exempel behöva lyssna på en låt som man inte tycker om kan ha motsatt effekt, förklarar Ellen Winberg.
Länk till kursen Konst, kultur och hälsa på Lunds Universitets webbplats.
Källa: Region Skåne
Går det att lindra, skänka tröst och skapa mening när orden tagit slut? Och vilken roll kan kulturen spela i vården?
För Ellen Winberg blev kursen Konst, kultur och hälsa, startskottet för att använda sitt musikintresse i arbetet som palliativvårdsläkare.
Studier har visat att musik kan användas både som smärtlindring och för att sänka puls hos personer som är utsatta för kraftig stress. I sitt jobb som palliativvårdsläkare möter Ellen Winberg många personer som befinner sig i livets slutskede. Det innebär att ofta möta människor i kris, som lever med en obotlig eller kronisk sjukdom. Gemensamt för personerna hon möter är att de har en begränsad tid kvar i livet.
Gitarrfodral och väskor med medicinsk utrustning
– Det är vår uppgift att se till att deras sista tid blir så bra som möjligt. Ibland kan man behöva ett annat språk. När det är för smärtsamt att prata kan musik vara ett sätt att bearbeta känslor. När man är i situationen där man summerar sitt liv, kan den också vara en länk till minnen och musik kan vara en katalysator för den processen, berättar Ellen Winberg.
I hennes bil ligger numera emellanåt ett gitarrfodral bredvid väskorna med medicinsk utrustning. Tankarna på att bygga upp ett kulturteam på avdelningen för Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, hade funnits ett tag, när hon fick tips om en kurs via sin körledare.
– Jag kände ett sug efter att skapa en grund för att arbeta mer med kultur i mötet med mina patienter. Ibland kan det vara svårt att lyfta de existentiella frågorna, säger Ellen Winberg.
Lyhördhet utöver det medicinska
– Kulturinsatser i vården kan verka hälsofrämjande, öka välbefinnande och livskvalitet. I patientens möte med hälso- och sjukvården kan konst och kultur öppna möjligheten för reflektion och djupare dialog. Region Skånes strategi för kultur och hälsa är ett verktyg för att sprida kunskap om hur hälso- och sjukvården kan arbeta med kultur, som ett komplement till andra metoder, säger Katarina Jonasson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör.
Att ge vård i hemmet hos någon med obotlig sjukdom innebär nära samarbete med både patienter och deras anhöriga. Det kräver en särskild lyhördhet för behov som sträcker sig utanför det rent medicinska.
Det kan till exempel handla om att bekräfta personen som vårdas genom att erbjuda en estetisk upplevelse. Konkret kan det vara att avsluta varje vårdbesök med en låt som patienten själv har valt. Eller genom att den som vårdas väljer musik att spela från en bärbar högtalare, under exempelvis en blodtransfusion.
Påverkar andning, smärtupplevelse och puls
– För personer, som inte längre kan läsa själva, kan det också betyda mycket att få en dikt eller stycke ur en bok uppläst. Men musik kan öka välbefinnandet på många sätt. Särskilt under smärtsamma ingrepp erbjuder vi musik som patienten själv väljer. Den kan vara avstressande och påverka andningsmönster, smärtupplevelse och puls, säger Ellen Winberg.
Inom palliativvården har patienten ett stort inflytande över hur vården utformas. Även om behoven kan skilja sig åt, så finns det en existentiell dimension av vården som gäller för de allra flesta människor, menar Ellen Winberg.
Kursen blev en ögonöppnare
Kursen Konst, kultur och hälsa, ges i samarbete med Primärvården i Region Skåne och Lunds universitet och riktar sig till medarbetare inom vård- och kultursektorn. Den blev en ögonöppnare både för Ellen Winberg och kollegorna på ASIH, som varit nyfikna på hennes nyvunna kunskaper. Ett kursmoment handlade om att skapa en projektplan för hur man kan integrera kulturupplevelser i vårdarbetet.
– Efteråt höll jag en inspirationsföreläsning för kollegorna på avdelningen. Kärnan är att skräddarsy innehållet för patienten - allt passar ju inte alla. Att till exempel behöva lyssna på en låt som man inte tycker om kan ha motsatt effekt, förklarar Ellen Winberg.
Länk till kursen Konst, kultur och hälsa på Lunds Universitets webbplats.
Källa: Region Skåne
För Ellen Winberg blev kursen Konst, kultur och hälsa, startskottet för att använda sitt musikintresse i arbetet som palliativvårdsläkare.
Studier har visat att musik kan användas både som smärtlindring och för att sänka puls hos personer som är utsatta för kraftig stress. I sitt jobb som palliativvårdsläkare möter Ellen Winberg många personer som befinner sig i livets slutskede. Det innebär att ofta möta människor i kris, som lever med en obotlig eller kronisk sjukdom. Gemensamt för personerna hon möter är att de har en begränsad tid kvar i livet.
Gitarrfodral och väskor med medicinsk utrustning
– Det är vår uppgift att se till att deras sista tid blir så bra som möjligt. Ibland kan man behöva ett annat språk. När det är för smärtsamt att prata kan musik vara ett sätt att bearbeta känslor. När man är i situationen där man summerar sitt liv, kan den också vara en länk till minnen och musik kan vara en katalysator för den processen, berättar Ellen Winberg.
I hennes bil ligger numera emellanåt ett gitarrfodral bredvid väskorna med medicinsk utrustning. Tankarna på att bygga upp ett kulturteam på avdelningen för Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, hade funnits ett tag, när hon fick tips om en kurs via sin körledare.
– Jag kände ett sug efter att skapa en grund för att arbeta mer med kultur i mötet med mina patienter. Ibland kan det vara svårt att lyfta de existentiella frågorna, säger Ellen Winberg.
Lyhördhet utöver det medicinska
– Kulturinsatser i vården kan verka hälsofrämjande, öka välbefinnande och livskvalitet. I patientens möte med hälso- och sjukvården kan konst och kultur öppna möjligheten för reflektion och djupare dialog. Region Skånes strategi för kultur och hälsa är ett verktyg för att sprida kunskap om hur hälso- och sjukvården kan arbeta med kultur, som ett komplement till andra metoder, säger Katarina Jonasson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör.
Att ge vård i hemmet hos någon med obotlig sjukdom innebär nära samarbete med både patienter och deras anhöriga. Det kräver en särskild lyhördhet för behov som sträcker sig utanför det rent medicinska.
Det kan till exempel handla om att bekräfta personen som vårdas genom att erbjuda en estetisk upplevelse. Konkret kan det vara att avsluta varje vårdbesök med en låt som patienten själv har valt. Eller genom att den som vårdas väljer musik att spela från en bärbar högtalare, under exempelvis en blodtransfusion.
Påverkar andning, smärtupplevelse och puls
– För personer, som inte längre kan läsa själva, kan det också betyda mycket att få en dikt eller stycke ur en bok uppläst. Men musik kan öka välbefinnandet på många sätt. Särskilt under smärtsamma ingrepp erbjuder vi musik som patienten själv väljer. Den kan vara avstressande och påverka andningsmönster, smärtupplevelse och puls, säger Ellen Winberg.
Inom palliativvården har patienten ett stort inflytande över hur vården utformas. Även om behoven kan skilja sig åt, så finns det en existentiell dimension av vården som gäller för de allra flesta människor, menar Ellen Winberg.
Kursen blev en ögonöppnare
Kursen Konst, kultur och hälsa, ges i samarbete med Primärvården i Region Skåne och Lunds universitet och riktar sig till medarbetare inom vård- och kultursektorn. Den blev en ögonöppnare både för Ellen Winberg och kollegorna på ASIH, som varit nyfikna på hennes nyvunna kunskaper. Ett kursmoment handlade om att skapa en projektplan för hur man kan integrera kulturupplevelser i vårdarbetet.
– Efteråt höll jag en inspirationsföreläsning för kollegorna på avdelningen. Kärnan är att skräddarsy innehållet för patienten - allt passar ju inte alla. Att till exempel behöva lyssna på en låt som man inte tycker om kan ha motsatt effekt, förklarar Ellen Winberg.
Länk till kursen Konst, kultur och hälsa på Lunds Universitets webbplats.
Källa: Region Skåne
Går det att lindra, skänka tröst och skapa mening när orden tagit slut? Och vilken roll kan kulturen spela i vården?
För Ellen Winberg blev kursen Konst, kultur och hälsa, startskottet för att använda sitt musikintresse i arbetet som palliativvårdsläkare.
Studier har visat att musik kan användas både som smärtlindring och för att sänka puls hos personer som är utsatta för kraftig stress. I sitt jobb som palliativvårdsläkare möter Ellen Winberg många personer som befinner sig i livets slutskede. Det innebär att ofta möta människor i kris, som lever med en obotlig eller kronisk sjukdom. Gemensamt för personerna hon möter är att de har en begränsad tid kvar i livet.
Gitarrfodral och väskor med medicinsk utrustning
– Det är vår uppgift att se till att deras sista tid blir så bra som möjligt. Ibland kan man behöva ett annat språk. När det är för smärtsamt att prata kan musik vara ett sätt att bearbeta känslor. När man är i situationen där man summerar sitt liv, kan den också vara en länk till minnen och musik kan vara en katalysator för den processen, berättar Ellen Winberg.
I hennes bil ligger numera emellanåt ett gitarrfodral bredvid väskorna med medicinsk utrustning. Tankarna på att bygga upp ett kulturteam på avdelningen för Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, hade funnits ett tag, när hon fick tips om en kurs via sin körledare.
– Jag kände ett sug efter att skapa en grund för att arbeta mer med kultur i mötet med mina patienter. Ibland kan det vara svårt att lyfta de existentiella frågorna, säger Ellen Winberg.
Lyhördhet utöver det medicinska
– Kulturinsatser i vården kan verka hälsofrämjande, öka välbefinnande och livskvalitet. I patientens möte med hälso- och sjukvården kan konst och kultur öppna möjligheten för reflektion och djupare dialog. Region Skånes strategi för kultur och hälsa är ett verktyg för att sprida kunskap om hur hälso- och sjukvården kan arbeta med kultur, som ett komplement till andra metoder, säger Katarina Jonasson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör.
Att ge vård i hemmet hos någon med obotlig sjukdom innebär nära samarbete med både patienter och deras anhöriga. Det kräver en särskild lyhördhet för behov som sträcker sig utanför det rent medicinska.
Det kan till exempel handla om att bekräfta personen som vårdas genom att erbjuda en estetisk upplevelse. Konkret kan det vara att avsluta varje vårdbesök med en låt som patienten själv har valt. Eller genom att den som vårdas väljer musik att spela från en bärbar högtalare, under exempelvis en blodtransfusion.
Påverkar andning, smärtupplevelse och puls
– För personer, som inte längre kan läsa själva, kan det också betyda mycket att få en dikt eller stycke ur en bok uppläst. Men musik kan öka välbefinnandet på många sätt. Särskilt under smärtsamma ingrepp erbjuder vi musik som patienten själv väljer. Den kan vara avstressande och påverka andningsmönster, smärtupplevelse och puls, säger Ellen Winberg.
Inom palliativvården har patienten ett stort inflytande över hur vården utformas. Även om behoven kan skilja sig åt, så finns det en existentiell dimension av vården som gäller för de allra flesta människor, menar Ellen Winberg.
Kursen blev en ögonöppnare
Kursen Konst, kultur och hälsa, ges i samarbete med Primärvården i Region Skåne och Lunds universitet och riktar sig till medarbetare inom vård- och kultursektorn. Den blev en ögonöppnare både för Ellen Winberg och kollegorna på ASIH, som varit nyfikna på hennes nyvunna kunskaper. Ett kursmoment handlade om att skapa en projektplan för hur man kan integrera kulturupplevelser i vårdarbetet.
– Efteråt höll jag en inspirationsföreläsning för kollegorna på avdelningen. Kärnan är att skräddarsy innehållet för patienten - allt passar ju inte alla. Att till exempel behöva lyssna på en låt som man inte tycker om kan ha motsatt effekt, förklarar Ellen Winberg.
Länk till kursen Konst, kultur och hälsa på Lunds Universitets webbplats.
Källa: Region Skåne
För Ellen Winberg blev kursen Konst, kultur och hälsa, startskottet för att använda sitt musikintresse i arbetet som palliativvårdsläkare.
Studier har visat att musik kan användas både som smärtlindring och för att sänka puls hos personer som är utsatta för kraftig stress. I sitt jobb som palliativvårdsläkare möter Ellen Winberg många personer som befinner sig i livets slutskede. Det innebär att ofta möta människor i kris, som lever med en obotlig eller kronisk sjukdom. Gemensamt för personerna hon möter är att de har en begränsad tid kvar i livet.
Gitarrfodral och väskor med medicinsk utrustning
– Det är vår uppgift att se till att deras sista tid blir så bra som möjligt. Ibland kan man behöva ett annat språk. När det är för smärtsamt att prata kan musik vara ett sätt att bearbeta känslor. När man är i situationen där man summerar sitt liv, kan den också vara en länk till minnen och musik kan vara en katalysator för den processen, berättar Ellen Winberg.
I hennes bil ligger numera emellanåt ett gitarrfodral bredvid väskorna med medicinsk utrustning. Tankarna på att bygga upp ett kulturteam på avdelningen för Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, hade funnits ett tag, när hon fick tips om en kurs via sin körledare.
– Jag kände ett sug efter att skapa en grund för att arbeta mer med kultur i mötet med mina patienter. Ibland kan det vara svårt att lyfta de existentiella frågorna, säger Ellen Winberg.
Lyhördhet utöver det medicinska
– Kulturinsatser i vården kan verka hälsofrämjande, öka välbefinnande och livskvalitet. I patientens möte med hälso- och sjukvården kan konst och kultur öppna möjligheten för reflektion och djupare dialog. Region Skånes strategi för kultur och hälsa är ett verktyg för att sprida kunskap om hur hälso- och sjukvården kan arbeta med kultur, som ett komplement till andra metoder, säger Katarina Jonasson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör.
Att ge vård i hemmet hos någon med obotlig sjukdom innebär nära samarbete med både patienter och deras anhöriga. Det kräver en särskild lyhördhet för behov som sträcker sig utanför det rent medicinska.
Det kan till exempel handla om att bekräfta personen som vårdas genom att erbjuda en estetisk upplevelse. Konkret kan det vara att avsluta varje vårdbesök med en låt som patienten själv har valt. Eller genom att den som vårdas väljer musik att spela från en bärbar högtalare, under exempelvis en blodtransfusion.
Påverkar andning, smärtupplevelse och puls
– För personer, som inte längre kan läsa själva, kan det också betyda mycket att få en dikt eller stycke ur en bok uppläst. Men musik kan öka välbefinnandet på många sätt. Särskilt under smärtsamma ingrepp erbjuder vi musik som patienten själv väljer. Den kan vara avstressande och påverka andningsmönster, smärtupplevelse och puls, säger Ellen Winberg.
Inom palliativvården har patienten ett stort inflytande över hur vården utformas. Även om behoven kan skilja sig åt, så finns det en existentiell dimension av vården som gäller för de allra flesta människor, menar Ellen Winberg.
Kursen blev en ögonöppnare
Kursen Konst, kultur och hälsa, ges i samarbete med Primärvården i Region Skåne och Lunds universitet och riktar sig till medarbetare inom vård- och kultursektorn. Den blev en ögonöppnare både för Ellen Winberg och kollegorna på ASIH, som varit nyfikna på hennes nyvunna kunskaper. Ett kursmoment handlade om att skapa en projektplan för hur man kan integrera kulturupplevelser i vårdarbetet.
– Efteråt höll jag en inspirationsföreläsning för kollegorna på avdelningen. Kärnan är att skräddarsy innehållet för patienten - allt passar ju inte alla. Att till exempel behöva lyssna på en låt som man inte tycker om kan ha motsatt effekt, förklarar Ellen Winberg.
Länk till kursen Konst, kultur och hälsa på Lunds Universitets webbplats.
Källa: Region Skåne